Jag ligger på soffan just nu och kollar på Oliver Stones skildring av 11e september 2001. Filmen heter World Trade Center. Tårarna rinner. Och det känns skönt att se en hemsk och jobbig film. Häromdagen såg jag Blood Diamond. Jag är i en "depp-vecka" just nu och klarar inte alltför gladlynta filmer. Fast igår såg faktiskt jag och Robert Ice Age 3, vi fick skratta gott tillsammans. Det är något Robert är bra på - att få mig att skratta, oavsett hur jag mår.
Ja, jag är kär... Ni märker det på hur jag skriver. Robert hit och Robert dit. Men just nu när jag tycker att allt känns jobbigt känns det så bra att få fokusera på det som känns bra. :)
Och nej, jag har inte glömt någon. Jag har familj och vänner som är fantastiska, men jag måste få deppa av mig lite i min ensamhet. Men det känns så konstigt med avsaknad av glädje. Jag inser vilken välsignelse det är att få vara så glad nästan alltid annars...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar