Kvällens höjdpunkt!

Mamma gör sig redo för att gestikulera ord i spelet "Med vilda gester!"

Ikväll har jag gjort något annorlunda. Jag har suttit och skrivit med mamma på msn. Det känns lite knepigt, men det känns så skönt. För mamma är ju alltid bäst. Alltid tryggt och skönt att prata med henne! :) Tyvärr pratar vi inte alltför ofta med varandra över telefon nu när jag bor i Övik. Men jag tror det beror på att vi båda lider av samma sak - engagemangssjukan! Det är ett driv jag har ärvt av mamma. Att med engagemang driva saker, att få känna en brinnande lust för något. :)

Minns när jag var yngre så hjälpte jag ofta mamma i föreningen KGF - Kölsillre Gymnastik Förening där hon var ordförande. Lägergården de ägde drevs som ett vandrarhem och vid flera tillfällen fanns jag med och hjälpte till. Ibland kunde jag tycka det var jobbigt, men många gånger var det roligt också. Jag har lärt mig mycket genom det. När jag städade rummen, bäddade, eller tog betalt, visade kunder tillrätta. Och onsdagskvällarna som föreningen anordnade med bollsport. Ofta spelade vi innebandy eller pingis. Och drickorna på glasflaska man kunde köpa för 3kr. Oj vilka minnen som väcks till liv... :)

Och det var mamma som puffade på mig att hjälpa till i kyrkans barn- och ungdomsverksamhet i kölsillre när de startade upp den gruppen... Och hon uppmuntrade mig även när jag valde att bli ung konfirmandledare...

Mamma har gett och ger mig så mycket. Inte är det sällan jag ringer eller smsar och frågar henne om något gott recept på mat eller bakverk. Och många goda råd har jag fått av henne genom åren... :)

Mammor är ju alltid bäst, men min mamma är bästast! :)