Att vara på väg...

Har de senaste dagarna funderat över det här med att vara på väg, för ofta så är det ju just det vi alla är ju! Den senaste månaden har jag haft fullt upp. Jag har nästan hela tiden haft något i luften: Konfirmandläger, DS-möte, biskopsvisitation, mer konfirmandläger och ännu mer konfirmandläger, påskspel, en kort påsksemester hemma hos familj och släkt, lite jobb däremellan och en Ålandskryssning. Allt detta jag har haft i min agenda, dessutom har jag varvat med vänner och träning och möten av olika slag men mitt i alltihop så har jag ständigt varit på väg. Det gäller att sikta framåt - att kunna stanna upp i nuet, men att samtidigt se framåt och ladda.

Att vara på väg, det finns så många olika sätt att ta sig fram på. Men det som tar mig framåt är engagemang, glädje, vilja, hopp, och lite envishet. :) Och alla vänner runtomkring såklart!

Jag hade fått ett brev idag när jag kom hem, från Umeå universitet - det var resultatet av min skrivuppgift på delmoment 3 (konfirmationens teologi) för kursen religionspedagogik med inriktning på konfirmandfrågor. Jag blev godkänd!!! Känns så skönt, så nu kan jag gå vidare på delmoment 4 som jag pinsamt nog inte kommit igång med ännu. Ska läsa lite nu ikväll faktiskt!

Den här kursen som jag läser nu är ju också faktiskt en väg vidare... Exakt var vet jag inte, men jag följer vägen och ser var den för mig!