...igår pratade jag och mina kollegor, innan vi sade hejdå för dagen, lite om att försova sig. Jag berättade att jag försovit mig två gånger i mitt liv. Och jag kan tala om för er, att imorse försov jag mig för tredje gången! Det är så typiskt. Bara för att jag sa så igår... Jag hade ställt väckarklockan på 05.30, men vaknade inte förrän 07.27.
Jag ringde upp mina kollegor för att berätta om situationen, kastade mig in i duschen, klädde mig, röck åt mig några frukter, åkte och hämtade volontären och åkte sedan ut till Arnäs. Kom faktiskt bara 10 minuter för sent trots allt. Som tur var hade jag inget möte eller grupp utan skulle "bara" skriva i biblar. Förseningen märktes knappt av och dagen har varit ganska vanlig och neutral. Jag har fått mycket gjort. Sitter nu och väntar på att kyrkis ska gå och fika i församlingshemmet så att jag kan få göra reklam för "mina" barngrupper. Har dessutom fått flera nya ungdomar till ungdomsgruppen, och även fått in flera intresseanmälningar till att bli ung konfirmandledare. En dag med mycket goda och mätbara resultat trots min försovning imorse... Det känns gott!
Men det är så jobbigt att försova sig, att komma för sent. Att inte ha full kontroll på läget. Det känns lite pinsamt, för en vuxen människa ska ju inte behöva försova sig med dagens teknik. Men samtidigt, det är mänskligt att fela. Allt går inte som vi tänkt oss alla gånger!
Ikväll ska jag och sju vänner gå och kolla på bio, Änglar och demoner. Höga förväntnigar på produktionen! Jag har inte läst boken så vet inte alls vad handlingen är, det blir spännande!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar