...med mig, med dig - med oss själva. Det är nog en av de största lärdomarna livet gett mig. För att åstadkomma förändring måste jag börja med mig själv och utifrån mig själv påverka dem ikring mig.
Jag källsorterar, jag väljer vegetariskt ganska ofta (dock inte alltid längre, får se hur jag gör framöver), jag har inte några elektriska apparater på stand-by, jag försöker välja ben, tåg och gemensamma transport-medel då det går. Jag kan bli bättre på det då jag åker till mina föräldrar, det erkänner jag och vill förbättra - men ofta så måste de åka 4,5 mil enkel väg för att hämta mig vid tåget då bussen inte går så ofta och särskilt inte på helgerna. Jag försöker ta till mig av olika nyheter och förändra min livsstil efter miljön, det jag behöver handlas ofta på second-hand, jag väljer närproducerat, ekologiskt och fairtrade.
I Tanzania blev jag bemött på två sätt...antingen som syster (fantastiskt, underbart, obeskrivligt) eller som viting (fruktansvärt, upphöjd på piedestal, sedd som en hudfärg och inte som person). Så länge vi människor ser varandra som en hudfärg, som ett kön, som en religion, som en titel, som en sexualitet etc och inte ser varandra som människor - som systrar och bröder så tror jag inte att vi någonsin kommer att nå ett fred- och fridfullt samhälle och värld.
Jag behöver öva mig på att möta alla mina medmänniskor som systrar och bröder, det tror jag att vi alla behöver göra. Om vi kan förändra något, så är det åtminstone oss själva. Kom igen, det fixar vi väl? Förändrar vi oss själva och våra tankar och gärningar till det bättre, då tror jag också att vi kan påverka dem runtomkring oss...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar