Reload

I måndags var jag ledig hela dagen, så jag passade på att tvätta 10-16, jag hade tänkt klämma in ett träningspass vid halv tolv medan två maskiner kördes, men pågrund av den bittra kylan satte min bil stopp för det. Jag var så nyfiken på passet "Body Balance" vilket jag tror inte är så fysiskt ansträngande, men nyttigt för närvaron i sin egen kropp. Det ska vara en blandning av yoga, pilates, qui-gong... Men tyvärr ville inte min bil starta. Så då fick jag mer tid att fixa här hemma och till kvällen kunde jag tända ljus och bara njuta...Robert kom hit och vi lagade taco-lasagne. Inga krav, bara vara. Så skönt, och sån har nästan hela vecka varit. Nu när kylan har släppt efter en del har jag återfått mitt humör. :) De som har koll på facebook märkte att jag kände mig måttligt irriterad och bedrövad av kylan i början av veckan... Men nu är det andra tag. Igår kväll var jag på vattengympa och relax - peelingsittning och bubbelbad. Det var riktigt skönt och trevligt. Andreas, Jonas, Anette och Anders var också där. Dessutom har jag börjat de flesta dagarna den här veckan med en smoothie...det är något jag borde göra varje dag Naturell lättyoghurt, 1 banan och 2 passionsfrukter har veckans recept bestått av. Mums! I helgen jobbar jag...då ska Arnäs KU åka på SUM i Brunflo/Torvalla. Jag känner att jag åker dit i flera roller men det känns kul, där är temat "reload" som att ladda om sig själv, inte ladda om bössan eller nåt sånt... Jag hoppas att det ska ge alla deltagare mycket och att alla ska finna ny inspiration och energi. :)

1½ veckas aktiviteter

Under en vecka så har jag varit väldigt dålig på att blogga, eller rättare sagt: Jag har inte bloggat alls, typ! Mycket har hänt och jag har varit ute på resande fot en hel del. Jag har precis laddat ur kameran och det är bilder sedan 1½ vecka sedan tillbaka och på den tiden har jag hunnit med en resa tur och retur till Uppsala, Breidagård där jag träfade distriktsordförandepar för Svenska Kyrkans Unga runtom från hela Sverige. Precis innan jag tog bussen ner till Sundsvall för att där ta tåget till Uppsala så gick jag in på Rinse i Oskarsgallerian här i Övik där jag bokat en klipptid. Min lugg hade växt till sig sedan mamma justerade den senast jag var hemma i början av januari... Det var en välbehövlig klippning!

I Uppsala träffade jag bland andra Anna Lindholm som jag lärde känna under volontäråret. På bilden till höger är hon och Linnea, de är ordförandeparet i strängnäs stift. Under bilden på dem kan ni se delar av min skapelse... Varje distrikt fick i uppdrag att utforma ett tittskåp för hur det distriktet skulle se ut år 2025. Jag gjorde ett ganska enkelt tittskåp med fokus på gemenskap, glädje, energi, trygghet tro och hopp.

Därefter har jag haft en "vanlig" vecka på jobbet, tränat vattengympa och lite smått och gott. I torsdags åkte jag och Frida från distriktsstyrelsen till Centrum, Härnösand (en lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga) där vi berättade om SKU och inspirerade dem till fortsatt arbete. Jag blev riktigt imponerad av deras röda 4hörnssoffa...! Det var ett trevligt gäng och därefter begav jag mig hemåt Haverö för att hälsa på familjen en sväng. Bara mamma var vaken då jag smög mig in kl 01 på natten, vi lade oss på varsin sida av soffan och somnade... Kl 07 på morgonen väcktes jag av att Paulina och Emelie skulle ge sig iväg på skolan...och mamma hade lockat ut den lilla chinchillabebisen. :)

På fredagen fyllde farfar år och vi åkte upp till Handsjöbyn för att fira honom. Jag passade även på att gratta Valdemar som fyllt två år sedan jag träffade honom senast... Han har blivit så stor och här njuter han av tårta på bilden... :)

På fredag kväll kollade vi på Let's dance med moster Stina som var på besök, jag och moster körde ett rejält mag-och ryggträningsprogram och färefter såg vi filmen månprinsessan. Hlet okej faktiskt! ;) I lördags var jag i Sundsvall på förträff inför Iona-resan i april då jag ska följa med stiftets unga konfirmandledare steg 3, då ska jag och Lenitha följa med från distriktsstyrelsen och göra lite reklam för SKU och hålla i ett tubildningspass... På kvällen tittade jag förbi hos Rebecca och vi tittade på melodifestivalen där Timotej och Crucified Barbara blev mina storfavoriter. På söndagen hämtade jag upp Rebecca och vi for till Andreas för att pyssla.

Aquapass på stepin

Ikväll har jag varit och tränat, det känns så skönt för på onsdagskvällarna har jag verkligen fått in en rutin att gå och träna på aqua-passet. Idag var det lite extra roligt dessutom då pass-ledaren Helene berömde mig efteråt och tyckte att jag var duktig och det var roligt att titta på mig i vattnet... :) Alltid peppande att få beröm och det ger motivation att ta i ÄNNU mer nästa gång... :)

Italiensk tjockpannkaka

Ikväll har jag lagat mig en supergod middag efter ett recept jag har fått av min vän Mattis och hans mamma Ragnhild som jag hade som klassföreståndare i högstadiet. Jag förstår inte varför jag inte gör denna maträtt oftare, den är sååå god!

50g ruccolasallad
120g salami
1 burk soltorkade tomater i olja
1 burk oliver (jag använder gröna)
4 ägg
3dl vetemjöl
8dl mjölk

Hacka salami, oliver och tomaterna till lagoma bitar, blanda med ruccolasalladen i en ugnsfast form, rör ihop äggen, vetemjölet och mjölken till en pannkakssmett, häll över. In i ugnen på 225 grader ca 25 minuter.
Smaklig måltid!

På fredag då...

På fredag är jag hemma på Timmeråbacken en sväng. På torsdag kväll ska jag och Frida besöka Härnösand Centrums ungdomsgrupp och berätta lite om Svenska Kyrkans Unga. Sen på lördag ska jag på förträff inför steg 3ornas utbildningsresa till Iona, Skottland. Jag ska med på resan till Iona för att representera distriktsstyrelsen tillsammans med Lenitha. Vi ska hålla i något/några pass och passa på och rekrytera lite medlemmar till Svenska Kyrkans Unga och våra arrangemang. :)

Egentligen skulle det resemässigt tidsmässigt vara smidigast att åka hem till Övik, men jag tar möjligheten och klämmer in en hemresa till familjen. :)
Dessutom fyller farfar år på fredag så det är ju trevligt att kunna vara med och fira honom. Dessutom har ju Petronella blivit mormor. Hennes chinchillor Chico och Ojsan har blivit föräldrar till en liten söt chinchillaunge som föddes tidigt på morgonen i fredags den 12e februari.
Jag har mina funderingar på att ta hand om dne chinchillaungen som är döpt till Prassel, men jag vill gärna ha en liten Amigo... Så jag får se hur det blir med det.
Och kusin Valdemar har ju fyllt 2 år, den 25e januari rättare sagt och jag har inte hunit grattat honom än heller...

Besiktning, optiker, paket och solsken...

Idag är det nog min lyckomåndag... :) Än en gång har Gud hört bön och min opel gick igenom besiktningen... Om den var felfri eller om besiktningskvinnan blev förblindad för stunden, det vet jag inte. Men jag måste inte tillbaka på ombesiktning... :) Dock så behöver jag byta skyddsbälgar för drivaxelknutarna på båda sidor...får se om jag fixar det eller om nästa ägare får göra det. Ja,ja...till sommaren ska jag försöka byta bil.

Jag har även varit till optikern idag för en tremånaderskontroll av mina ögon...och det såg bra ut. Det känns bra att jag kostnadsfritt får gå på tremånaderskontroller nu när jag använder linser. Det får mig att känna mig viktig som kund att de bryr sig om min ögonhälsa när jag köper linser genom dem.

Dessutom gick jag igenom posten som jag fick i fredags imorse. Jag hade fått ett paket. :) Enn alla-hjärtans-dag hälsning, ett halsband och batterier och ett förband... Tack snälla pappa! Och resten av familjen med... :) Och nej, som svar på frågan: Inga barnbarn är på väg! (Du får vänta x antal år till...)

Och idag skiner solen, det är helt underbart!!! :D

Dopdag och DO-samling

Imorse fick jag en påminnelse på mobiltelefonen om att "Sofia" född 1988 fyllde år och jag förstod ingenting... Men nu ikväll kom jag på att idag är det ju den 13e februari och idag är det 22 år sedan jag döptes. :)

Just nu är jag på DO-samling i Uppsala, Breidagård. Riktig trevlig tillställning och jag känner mig ordentlig inspirerad. Nya idéer, funderingar kring strukturen mm. Jag har definitivt något nytt att tillföra distriktsstyrelsen när jag kommer hem till härnösands distrikt... :)

Oväntat möte...

Idag när jag skulle sätta mig på bussen från Övik mot Sundsvall var det ganska fullt och jag frågade en tjej som satt längst fram på övervåningen i dubbeldäckaren om jag kunde sitta bredvid henne. Så upptäckte vi att vi har ju gått på samma högstadieskola... Vi var parallellklasskamrater under tre år. Vi pratade aldrig med varandra, vi var på samma läger med ungdomsgården men vi har ändå aldrig pratat med varandra förut... Men nu pratade vi på om allt möjligt mellan Övik och Sundsvall. Hon, Zandra som hon heter, bor och pluggar till läkare andra terminen i Umeå. Hon har bott några år i Stockholm och jobbat som tågvärdinna.

Ja, det var ett riktigt oväntat men trevligt möte. Vi pratade ungdomar, barn och vuxas sätt att vara och agera mot varandra. Skolpolitik, sjukdomar, Ånge och andra små ställen... Vi funderade över vilka högstadivänner vi fortfarande har kontakt med, vilka som bildat familj och fått barn etc.

Nu är jag snart framme i Uppsala där jag ska åka vidare till Breidagård för att träffa de övriga distriktsstyrelseordförandena för Svenska Kyrkans Unga. Där får jag göra många nya, men väntade möten. :)

DO-samling

Imorgon åker jag till Uppsala, Breidagård för att träffa övriga distriktsordföranden runt om i landet... Det känns spännande eftersom jag är väldigt ny i mitt uppdrag, flera av de andra är ju inne på sitt andra år...och de andra som sitter på första året, de blev ju invalda i april medan jag blev invald i november. Ja, det känns bra att få prata om ordföranderollen, få fundera över mitt ordförandeskap. Hur demokratin fungerar i distriktet osv. Dessutom får jag träffa Anna L som jag lärde känna under volontäråret 2007-2008. Båda bilderna är från volontäråret... Den andra bilden är jag på färd runt i stockholm under första volontärkursen 2007. (Jag började ju volontäråret på kryckor pga brutet språngben i vänster fot.) Samma dag som bilden togs klättrade jag upp i kyrktornet i gamla kyrkan i Stockholm. Jag gick upp på ren envishet (som jag är känd för...;)) och med nyfikenhet i blicken. Roligt med utmaningar, och ett brutet språngben ska inte låta mig missa en så häftig upplevelse... Jag gick visserligen på knä hela vägen upp...och det var flera som erbjöd sig vända om med mig för att de var höjdrädda... ;) Men jag ångrar inte att jag inte gav mig, det var det verkligen värt! :)

Vardagssysslor...

Ikväll har jag varit och vattengympat efter dagens arbete. Det har varit en bra dag idag, både på jobbet och på träningen. :) Har ganska nyss kommit hem och ska försöka stöka undan lite här så att det är fint och städat då jag kommer hem på söndag efter min lilla tripp till Uppsala i helgen.

Imorgon jobbar jag också, men jag ska även försöka kolla av min bil. Jag har några lampor jag måste byta ut, också ska jag ta och städa igenom bilen lite snabbt så att den ser lite fräschare ut när det är dags för besiktning på måndag...

Bästaste köttfärssåsen!

Igår lyckades jag göra den bästa köttfärssås jag någonsin gjort... Den blev verkligen supergod! :) Jag gjorde den på nötfärs, hackad gul lök, hackad färsk vitlök, rivna morötter, champinjoner, tomatpuré, salt och peppar och passerade tomater. Jag lyckades verkligen med den perfekta kombinationen... Tyvärr kan jag inte bjuda de jag tycker om som mest på denna rätt då mamma är allergisk mot champinjoner och Robert och mina systrar tycker inte om sånt i maten...pappa, Robert och mina systrar lär inte äta då det, och mina systrar lär motsätta sig all lök...
Ja,ja...mer god köttfärsås till mig! ;) Perfekt att göra matlådor på...

Latheten slår till...

Ikväll har latheten slagit till...jag skulle behöva dammsuga, och jag skulle behöva tvätta...men ikväll har jag bara lagat middag och nu ligger jag och slöar i soffan med en film påslagen... Robert är hemma hos sig och pluggar, duktig som han är. :) Nu ska jag fortsätta vara lat! :)

Britt-Marie har utmanat mig i "the award" som jag nu ska ge mig in på. Det innebär att:

1. Lägg in instruktionen på din blogg (lite irriterande att det ej går att kopiera text in i bloggen).
2. Länka personen du har fått den av http://brittmariefrisell.blogspot.com/.
3. Berätta sju intressanta saker om dig själv.
4. Välj sju stycken nya att ge utmaningen till.
5. Länka till dessa sju i detta inlägg.
6. Skriv en kommentar i deras bloggar om att de har fått utmaningen "the award"

Då så...då ska jag berätta sju intressanta saker om mig själv...få se, vad kan vara intressant att läsa???

1. Jag är familjehemsplacerad. När jag var 3½ blev jag familjehemsplacerad, vill du veta av vilken anledning får du fråga, det är inget känsligt ämne för mig men jag vill inte gå in på för nära detaljer här på bloggen. Men som 3½åring kom jag till Bitte och Mikael, mina föräldrar. Helt underbara, jag minns att jag ville flytta in hos dem på en gång första gången vi sågs...likaså andra gången vi sågs... Det var en lycklig familjehemsplacreing för min del. För dem med hoppas jag, även om vi har haft våra duster som alla föräldrar och barn har. :) Som 5åring blev jag storasyster till Bitte och Mikaels första biologiska barn...och tre år efter det fick vi ytterligare en lillasyster. Det känns konstigt att skriva Bitte och Mikael, för i vanliga fall kallar jag dem "bara" mamma och pappa...men när jag berättar om familjehemsplaceringen blir det alltid konstigt att berätta om mamma 1 och pappa 2, momma 1 och mormor 2, kusiner och all annan släkt som jag har i dubbla släkten. :) Jag har fått så många bonusar med extra släktingar... :)
2. Jag är så omusikalisk det bara går...jag önskar att jag kunde sjunga, jag önskar att jag kunde vara musikalsik. Men det är helt enkelt inte min gåva här i livet. Jag försöker...men alltför sällan blir det rätt. Jag hittar på mina egna stämmor, som man vackert kan kalla det om man inte vill säga att man sjunger falskt... ;) Men jag sjunger av glädje i alla fall...även om de i min närhet inte alltid blir så glada av det... ;)
3. Jag är distriktsordförande för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift och blev vald på två år vid årsmötet 22/11 2009. Ett häftigt uppdrag och ett stort förtroende som jag känner mig stolt att fått blivit tilldelad och jag försöker göra så gott jag kan! :)
4. Jag ville egentligen inte konfirmera mig när det var dags för konfirmation. Men i familjen har det varit lite av tradition och jag kände att det förväntades av mig...jag var inte så stark i min tro på mig själv på den tiden och eftersom att de flesta tyckte att kyrkan var töntig ville jag hålla mig borta från den. Men mamma anmälde mig till konfirmation när jag började nian (eftersom jag inte fick någon inbjudan i åttan). Jag blev konfirmerad, lärde mig egentlien inte så mycket tyckte jag. Sen blev jag erbjuden av att bli ung konfirmandledare...och kände mig egentligen ganska tveksam men tackade ja. Under första året som ung ledare fick jag träffa många andra unga ledare i kyrkan från andra delar av stiftet, jag kom min konfirmantionspräst Anders riktigt nära och vi fick ett bra samarbete. Tack mamma för att du såg till att jag blev anmäld till konfimation, det är en av många saker som har lett till att jag är just jag idag...
5. Jag har alltid haft väldigt flyt i livet... en smidig familjehemsplacering med massvis av kärlek, klarat mig genom skolåren utan några större problem...varit aktiv i elevrådet på både högstadiet och gymnasiet, sommarjobbat åt Elektro Sandberg/EonES, jobbat extra på Kölsillre Handel AB, läst Svenska Kyrkans Grundkurs och drogförebyggande arbete i skolan på folkhögskolor, gjort volontäråret, blivit invald i distriktsstyrelsen för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift, fått ett treårigt vikariat som församlingsassistent, läst 15hp religionspedagogik med inriktning på konfirmandfrågor, blivit vald till distriktsordförande för Svenska Kyrkans Unga i Härnösands stift, jag har en underbar familj och härlig släkt, jag har mång goda vänner och ännu fler bekanta...och det här, genom att bara vara jag...genom att få växa upp till att bli den jag är och fått tagit del av min mors företagsamhet och lärt av hennes sätt att möta människor på. Utan större ansträngningar har jag kommit dit jag är idag kan jag tycka... Jag har haft flyt, någon som följt mig och välsignat min väg genom livet... :)
6. Jag älskar totalt meningslösa filmer som "djävulen bär prada", "how to loose a guy in ten days", "10 orsaker att hata dig" etc. Och jag älskar dessa filmer just för att de är så meningslösa. De får mig att skratta, att bara vara och att låta bli att tänka... :)
7. Jag har vänner i Lettland, Tyskland och Ungern efter olika äventyr i mitt liv. Vännerna i Lettland lärde jag känna under ett läger sommaren 2004. 12 st lettländska tonåringar från Ogre fick komma till Kölsillre under ca 10 dagar. Och oj så kul vi hade! Mamma ansvarade för boendet och maten samt mycket av det praktiska runtomkring. Jag fick finnas med som sällskap och stundsvis också lite som lekledare, det var nog mitt första ledaruppdrag nåonsin...även om jag var mer där som vän än som ledare. Det var sjukt kul och är definitivt ett minne för livet. Under gymnasiet hade vi en tysk utbytesstudent på vår skola och under volontäråret hade vi volontärer både från Tyskland och Ungern.

Nu utmanar jag sju personer att ta sig an denna utmaning "the award": Mamma Bitte: http://bittelitte.blogg.se/, Hanna: http://dischoe.blogspot.com/, Anna: http://anzis-life.blogspot.com/, kusin Maria: http://marko0filip.blogspot.com/, Lenitha: http://guldiwa.blogg.se/, Peter: http://blue.blogg.se/, Emma: http://tom--het.blogspot.com/. Nu önskar jag er lycka till allesammans och tackar Britt-Marie för utmaningen! :)

Jag lever!

Så har jag gjort det då, för första gången i mitt liv. Jag har åkt slalom! Jag har åkt snowboard fyra gånger i mitt liv. En gång i sjuan, en gång i åttan, en gång i nian och en gång första året på gymnasiet... Med föräldrar, släkt och nära vänner som inte visar så stort intresse för att åka slalom och utförs så lockas man själv inte heller till det. Det finns så mycket annat roligt att göra, skoterutflykter, fiske, angla med skridskor på fötterna osv. :)

Men nu idag, ikväll, har jag åkt slalom för första gången i mitt liv. Det var både med nyfikenhet, glädje och oro jag var på väg till Åsbacken med Robert... Först momentet att hyra utrustning, där uthyrningskillen inte säger åt mig att han behöver pjäxorna för att ställa in skidorna förrän jag och Robert har krånglat på med båda pjäxorna, spännt fast och dragit över täckbyxor... "Jag kanske borde ha sagt..." Åh, så irriterad har aldrig Robert sett eller hört mig när jag raskt svarade "Det kanske du borde..." Ja,ja... Väl på väg ut med utrustning med dessa hemska pjäxor på fötterna. Med det i tanken att "ja, de ska sitta tajt för att minska sakderisken...". Fy vilken plåga, åh vad jag avskyr pjäxor. Tacka vet jag längåkningspjäxor!

Ja,ja... Sen är det det här med lift också... Gå en bit upp i barnbacken eller ta liften upp och åka ner på direkten? Ja, jag tyckte att vi kunde väl ändå ta liften upp och åka hela barnbacken ner. Men väl uppe insåg obert och jag att vi missförstått varandra och barnbacken bara var de sista 100 metrarna av den backen... Men äh, efter lite om och men hade vi ju i alla fall tagit oss UPP för liften, och ner kommer man väl alltid...

Mm, ner kommer man alltid! Men med många druttar på rumpan, och det var bra nära att jag gav upp! Bara en liten bit in på backen låg jag på rygg med skidorna i vädret och tårarna kom... Fy vad hemskt det kändes. Fötterna bultade av pjäxorna, jag kände mig helt hopplös osv. Men Robert är ju helt underbar. Stöttande och omtänksam och peppande in i det längsta. Vilket tålamod! :) Han hjälpte mig av med skidor, pjäxor och extra sockar. När jag fick ut sockarna blev pjäxorna mer uthärdliga men ena pjäxan tryckte fortfarande på där jag har kvar bulan på smalbenet efter att jag ramlade i en trapp i början av december...

Jaja, efter mycket plogande och många vändningar som gick till på det viset att jag satte mig på rumpan, vred på skidorna och ställde mig upp... Första nedåkningen tog minst en timme! Men sen närmade vi oss slutet av backen och barnbacken begynnade. Åh, jag vågade börja svänga på riktigt, började hitta kontrollen... Och till sist log jag och skrattade till och med.

Jag skickade upp Robert i backen på egen hand för att han skulle få åka slalom på riktigt, och medan han gjorde det promenerade jag upp i backen för att öva på svängar lite mer i barnbacken. Därefter tog vi liften upp i backen igen för att ta samma backe ner igen. Jag fixade de flesta svängar till sist, men i de brantaste delarna av backen fortsatte jag mig att sätta mig på rumpan för att klara av vändningarna... Men på slutet var jag stolt, för då tog jag många svängar utan stopp och gled "snyggt" in på området för att lämna tillbaka utrustningen.
Jag har överlevt kvällens slalomåkning och kan nog tänka mig att åka slalom igen. Men jag är även sugen på att testa åka snowboard igen... Där slipper man ju skidorna som krånglar ihop sig med varandra... :)

Största funderingen efter kvällen: Måste pjäxor vara så ***** obekväma???

Jag är unik!

Min vän Britt-Marie kommenterade gårdagens blogginlägg och skriver att jag är unik. Just därför att jag aldrig har åkt slalom och dessutom aldrig har varit i Åre. Är det så unikt? Jag tror vi är många som har detta gemensamt... Men någon gång ska väl vara den första?

Jag sitter här på lunchen och känner mig tacksam över att det inte är kyligare än -4 grader ute. Det känns bra inför kvällens utförsåkning!

Nu blir det spännande att se hur Roberts tålamod att se mig stapla fram och ramla på slalomskidorna ikväll fungerar... ;) *ler*

Vatten, klor, salt och ånga!

Idag efter jobbet var jag duktig och for och tränade vattengympa, efter vattengympan unnade jag mig lite tid på relaxen. Bubbelpool, irländs ångbastu och peeling-sittning. Peeling med grovsalt och så underbart mjuk och len jag är nu!

Imorgon kväll ser jag framemot att åka slalom för första gången i mitt liv...ni märker om jag vågar berätta om det på bloggen imorgon eller inte! ;)

Rotsaksgryta med korv!

Till middag bjöd jag impulsivt in Björn på mat, han tog med sig Dixie så fick vi äta, surra och umgås. Trevligt att ses och trevligt med lite sällskap vid middagsbordet. :) Lilla söta Dixie uppförde sig väl och jag hoppas på att träffa henne fler gånger. =) Och nej, Dixie är INTE Björns flickvän utan hans hundvalp... ;)

Gud hör bön!

I söndags när jag kom hem från ung konfirmandledarutbildning i Vålådalen och hade avklarat kvällens KU-träff skulle jag ta bilen hem till Järved. (Bilen hade stått vid församlingshemmet sedan fredag morgon.) Men bilen ville inte starta, trött och less orkade jag inte årgärda någonting men snälla Malin ställde upp och skjutsade hem mig. Igår måndag var jag på tok för lat så då fixade jag inte igång bilen heller. Men idag på morgonen tog jag bussen 8.34 från Järved för att sedan ta bussen 9.10 från stan ut till Arnäs. 9.30 var jag på plats och gick in och hälsade på mina kollegor. Sen gick jag ut för att koppla på batteriladdaren på bilen. Men tänkte att det var väl bäst att göra ett startförsök först i alla fall. Och bilen startade på en gång. Min hatade älskade opel! Ibland kommer bönesvar fort.

Utöver det så fick jag en sån energikick av att bilen var på min sida så när jag kom hem hade jag så mycket energi i kroppen att jag hoppade ut på balkongen genom fönstret med IKEAs sopkorg för att ösa bort snön. (Jag har ingen spade.) Sopkorgen fungerade superduper bra och nu kan jag öppna dörren för att ta mig ut på balkongen igen. Nu blir Robert glad, för jag frågade igår om han ville komma hit ikväll så kunde vi hjälpas åt att tömma min balkong. ;)

Nu tror jag att jag ska sortera lite papper och sätta in i pärmar...och dammtorka bokhyllan och... Ja, jag tror inte allt det blir gjort idag, men lite ska jag nog fixa. :)

Bortbjuden

Idag är jag bortbjuden på middag, soppa, till MaryAnne som bor bara några hus bort. Det ska bli trevligt. Resten av dagen har jag använt till att vara lat och slö...det enda vettiga jag gjort är att diska och städa badrumsskåpet...