Zanzibar - paradisön

Jag sitter och kollar igenom bilder och minns tillbaka till Zanzibar. Jag var först inte så positiv till att åka på sol- och badsemester efter det fantastiska utbytet i Tanzania, jag trodde att jag hellre ville stanna några dagar extra i Bukoba eller åka till Dar Es Salaam för en annan sorts kulturupplevelse med storstad eller Arusha och deras historia med rättegångarna i samband med folkmordet i Rwanda.
Men gruppen på 4 tjejer enades om att tillbringa våra sista dagar i Tanzania på Zanzibar. Och vilka dagar sedan, vi hade nog inte kunnat ladda oss bättre för att komma hem till kyliga men ändå varma Sverige efter de tre månaderna i Bukoba-området. Det blev en bra mellanlandning mellan luncher på halmgolv och långa sångfyllda gudstjänster. Mellanlandningen fylldes av sol, bad, sällskapsspel, nattklubb och god mat, även tripp till Stone town och till en av de nordliga vita stränderna.
Poolen utanför dörren och stranden likaså, aldrig trodde jag väl att jag skulle njuta så mycket av att kunna göra ingenting! =)

Prison Island

På väg hem från snorkling vid ett korallrev

Vi besökte fängelsekamrarna för slavarna

Soluppgång

Utsikten från vårt boende på Palm Beach Inn

Grön kokosnöt att dricka och äta

En av två förvarings/fängelsekamrarna

Stranden vid hotellet

På gatan utanför hotellet. Foto: Sophie Sjögegård

Byn... Foto: Sophie Sjögegård

I resturangen/baren. Foto: Sophie Sjögegård

Jag och Bushman på ett tak i Stonetown, Zanzibar. Foto: Sophie Sjögegård

På "gården" på hotellet. Foto: Sophie Sjögegård

Poolen och havet. Foto: Sophie Sjögegård

Utanför resturangen. Foto: Sophie SJögegård

Skönt kvällshäng i poolen. Foto: Sophie Sjögegård

Hotellet vi bodde på - Palm Beach Inn. Foto: Sophie Sjögegård

Vid ingången till hotellet. Foto: Sophie Sjögegård

Porten ut till stranden, rakt utanför huset där vi bodde. Foto: Sophie Sjögegård

Världsfreden börjar...

...med mig, med dig - med oss själva. Det är nog en av de största lärdomarna livet gett mig. För att åstadkomma förändring måste jag börja med mig själv och utifrån mig själv påverka dem ikring mig.

Jag källsorterar, jag väljer vegetariskt ganska ofta (dock inte alltid längre, får se hur jag gör framöver), jag har inte några elektriska apparater på stand-by, jag försöker välja ben, tåg och gemensamma transport-medel då det går. Jag kan bli bättre på det då jag åker till mina föräldrar, det erkänner jag och vill förbättra - men ofta så måste de åka 4,5 mil enkel väg för att hämta mig vid tåget då bussen inte går så ofta och särskilt inte på helgerna. Jag försöker ta till mig av olika nyheter och förändra min livsstil efter miljön, det jag behöver handlas ofta på second-hand, jag väljer närproducerat, ekologiskt och fairtrade.

I Tanzania blev jag bemött på två sätt...antingen som syster (fantastiskt, underbart, obeskrivligt) eller som viting (fruktansvärt, upphöjd på piedestal, sedd som en hudfärg och inte som person). Så länge vi människor ser varandra som en hudfärg, som ett kön, som en religion, som en titel, som en sexualitet etc och inte ser varandra som människor - som systrar och bröder så tror jag inte att vi någonsin kommer att nå ett fred- och fridfullt samhälle och värld.
Jag behöver öva mig på att möta alla mina medmänniskor som systrar och bröder, det tror jag att vi alla behöver göra. Om vi kan förändra något, så är det åtminstone oss själva. Kom igen, det fixar vi väl? Förändrar vi oss själva och våra tankar och gärningar till det bättre, då tror jag också att vi kan påverka dem runtomkring oss...