2012 når sitt slut...och 2013 går mot sin början!

Så läggs ännu ett år, 2012, till det förflutna, ett år som varit fyllt med många händelser:

• Början av året inleddes med kärleksyra och nyårsfirande i Uppsala. Jag var lycklig.
• Jag hade en tuff start på året eftersom att jag inte hade landat helt från COP17 i Durban, Sydafrika.
• Kärleksyran tog snabbt slut, och det har nog aldrig gjort så ont i mig. Det gör fortfarande ont att tänka tillbaka. Men visst sjutton var det värt det, jag var totalt lycklig för en stund (innan det tog slut).
• Arbetsmässigt har det varit det tuffaste året på länge, men det har också varit glädjefyllt, utmanande och inspirerande. I februari 2012 hade jag varit anställd i ett år, och nu i slutet av året nästan två år.
• Buggkurs grön (nr 2) var rätt tuff till en början pga. kärleksfulla danslåtar och behov av glädje för att kunna dansa, men till sist kom dansglädjen ikapp. =)
• Förtroendeuppdragen... Först ville jag dölja mig i dvala, sedan tog jag mig an flera uppgifter i Svenska Kyrkans Unga och förbundsstyrelsens namn för att fylla kalendern och kunna gå vidare från sorgen. Gotlands kyrkvecka, Strängnäs DÅM i Mariefred, Uppsalas DÅM på Undersviks lägergård, remissvar, Demokratigruppen, Demokratikonferensen i Göteborg, styrelsemötena...ja, jag for och flängde en hel del under våren och det var bra skönt. Jag valdes även in i valberedningen för ÖBRK - Östersunds Bugg & Rock'n roll-klubb.
• Jag ansökte om att få bli en av deltagarna i Ung i den världsvida kyrkan, och jag blev uttagen för Härnösands stift. Och jag fick möjlighet att tacka ja till tre månader i Tanzania, på den kontinent som jag drömt om att få leva lite längre tid på. AFRIKA!
• Jag tillbringade fina dagar i juni månad på Sigtuna folkhögskola i förberedande syfte inför utbytet.
• Sommaren tillbringades på många danser, det är första sommaren som jag har dansat så här mycket! =)
• Jag tillbringade två veckor av min semester i Uppsala på språkkurs och ytterligare förberedande dagar inför utbytet i augusti.
• Sista arbetsveckan innan tjänstledigheten åkte vi med jobbet på personalutvecklingsdagar till Bukarest i Rumänien. (Jag tog med swahilikompendiet för att inte tappa språkundervisningen jag fått - märklöigt att plugga swahili i Rumänien, men kul!)
• Till sist bar det av till Tanzania där jag delade mina tre månader tillsammans med Sofia Olsson, vi bodde i Bukoba, Rwigembe, Ramweshenye, Kashai, Kampala (Uganda), Kabale, Katoma, Kangabusharo, Bukoba, Kigali (Rwanda), Kashura och slutligen stranden norr om Paje på Zanzibar (vi stod för de sista fem dagarna själva, inte utbytet). Vi mötte många människor, gjorde många erfareneheter och har förmodligen lärt oss mycket - det måste bara sjunka in först. Sophie och Viktoria var också utbytesdeltagare i Tanzania och delar av de här tre månaderna spenderades även med dem.
• Jag fyllde 25 år, matade andra med tårta, firade med att äta chipsmayai med vänner (omelett med klyftpotatis/strips i)
• Jag predikade för första gången helt själv och med ord. På Swahili! I kyrkan i Kangabusharo... Wow!
• Jag har varit på min första sol-och badsemester...och jag har fått mersmak. Underbart! Snorkla vid korallrev...så fantastiskt! Mitt miljökämpande hjärta kämpar emot min suktan efter att få åka tillbaka på något liknande ställe.
• Jag kom hem till adventstiden här i Sverige och slogs av att så många stressade så ofantligt mycket men passade på att njuta av fortsatt tjänstledighet, adventspynta, tända levande ljus och försöka hålla mig varm i kylan.
• Återträff och hemkomstkurs med de övriga utbytesdeltagarna - återigen på Sigtuna folkhögskola. Mys var ledordet för dessa dagar! =)
• Tjänstledigheten tog slut och min tjänst förändrades. Jag kommer att jobba i Odensala istället för i centrala Östersund framöver.
• Anmälan till nästa buggkurs blå (nr 3) är inskickad och fördelen med förändrade arbetsuppgifter är att jag nu kommer att kunna gå på medlemskvällarna och öva så mycket mer. :)
• Jul firades i Ånge och på Timmeråbacken, bästa julklappen var en get via barnmissionen. Jag kände att jul var väldigt jobbigt pga. så många onödiga julklappar som gavs hit och dit samt all resursslöseri. Varför lagar vi för mycket mat? Varför får alla barn 20 julklappar var? Ja, jag påverkades nog extra mycket av mitt utbyte... 
• Fördelen med jul var att få träffa alla älskade i familj och släkt. Många barn blir det, och bebisar, och vuxna... och fler har det kommit efter jul dessutom! Underbart att få träffa de flesta igen! <3 li="li" nbsp="nbsp">
• Året avslutas med stilla firande tillsammans med exet Robert, Majny och Ida.

Gott slut på 2012 och ett Gott välsignat 2013 önskar jag dig!

Att vara ideell och att våga tro!

Att vara ideellt engagerad tar tid från fritiden, det blir lätt till en livsstil. Att få göra skillnad, få påverka, få komma till användning är givande. Det tar energi - men det ger också så fantastiskt mycket energi tillbaka.
Just nu är vi i en situation i Svenska Kyrkans Unga där vi står inför organisationsförändringar. I 1½ år har organisationen arbetat med projektet Ett enat folk som handlar om förändrade årsmötesformer vilket inleddes med motioner från Härnösands och Uppsalas distrikt våren 2011.
Idag har jag hängt i Upplands Väsby för att arbeta med ett slutgiltigt förslag från förbundsstyrelsen, grundat på organisationens tankar och idéer under de här snart två åren, som efter årskiftet går ut till alla lokalavdelningar för att finnas dem tillgängliga på sina lokalavdelningsårsmöten för att prata om och diskutera.
Nu ska vi bara ha telefonmöte kvällen på annandag jul och okej'a förslaget innan det är helt färdigt.

Jag kan tyckas tokig som åkt tåg hit och snart ska lägga mig på tåget tillbaka för att göra den här insatsen, utan att få betalt i pengar. Men jag brinner för organisationen som så många andra unga med mig, och som många äldre har varit med och dragit igång.
Men ibland möter jag motstånd från många av de här äldre, som har tappat hoppet för organisationen, och jag blir lite ledsen i hjärtat emellanåt...tro på oss unga, våga låt oss kämpa. Det är viktigt att unga människor får höras i Svenska kyrkan - ni som arbetar i Svenska kyrkan och kan Svenska Kyrkans Ungas historia och själva har brunnit för organisationen, ni vet vad den betyder för unga människor. Mata inte med negativa tankebanor, hjälp till att tro och hoppas. Då kan vi låta Svenska Kyrkans Unga fortsätta leva, blomstra och vara en gemenskap för barn och unga. Vi måste vara kritiska och realistiska - men bara med hopp och glöd kan vi fortsätta att vara en gemenskap med Kristus i centrum och med dopet som grund. Slutar vi hoppas, slutar vi att tro - då tar vi kraften från organisationen och dess unga engagerade människor.

Advent och sedan är det jul!

Många säger att julen har kommit så plötsligt, många är stressade och andra har inte hunnit få in adventstämningen...jag hade turen att få komma utifrån, att landa i Sverige mitt i veckan före första advent. Jag fick packa upp mina väskor efter nätter på fryskall balkong, tvätta kläder, ta fram jullådorna och adventspynta i lugn och ro medan jag fortfarande var tjänstledig. Den första advent i år kunde jag tända adventsljuset och bara njuta.

Det är skrämmande vad många måsten vi har under landets största högtid. Julen är det som för många familjer samman, släkter träffas kanske bara en gång om år eller vartannat år beroende vilken sida av släkten de firar med. I år är första året på länge som vår familj firar julafton utan att vara hemma, vi ska hem till moster och hennes familj i Ånge där de precis har köpt grannhuset och håller på att flytta in.
Jag ser framemot en julafton i flyttkaos, det innebär att det behöver inte vara så perfekt. Det får vara stökigt och rörigt, och allt blir som det blir. Det viktiga är att alla får ta det lugnt och kan njuta av julen - även mamma och moster som brukar vara de som toklagar mat och tokdukar in i det sista och sedan står i disken och dukar av allt.
   Det värsta med julen är all stress, varför tvingar vi på oss den? Varför måste alla hem vara så perfekta och julklapparna så snyggt inslagna? Maten upplagda på fina fat? Julen handlar för mig om att få komma familjen nära, att få rå om varandra, att få äta gott och att få uppleva kärlek.
Det känns sorgligt att se så mycket stress och så många som mår dåligt under den här tiden... Att fått möjligheten att vara utanför vårt samhälle ett tag innan ger mig ytterligare perspektiv när jag nu kommer in i julhetsen. Ärligt talat har jag knappt varit i några affärer under den här tiden sedan jag kom tillbaka, inte mer än nödvändigt...några ärenden till banken, optikern, matvarubutiken...ja, jag har faktiskt varit till rusta och införskaffat julstjärnor till köksfönstren och julklappspapper - men det är faktiskt allt.

Bilden av den perfekta julen?

Jag myser in i det sista att det fortfarande är adventstid...snart kommer julen och då hoppas jag på lugna dagar med familjen och alla små barn som tillkommit i släkten de senaste åren. Då får det vara stökigt och inte helt perfekt... och än mer nöjd är jag att jag inte bidragit till köphetsen i Sverige i år...(förutom mina julstjärnor då) alla julklappar har jag införskaffat i Tanzania eller så har jag haft dem på lager sedan innan. Jag hoppas att julhandeln inte slår köprekord i år igen...tänk om vi kunde ge alla en kärleksfull jul istället för en massa saker? Och att julen kan få handla om något annat än affärsjättarnas ekonomi?

Jag tror att många har tappat det kristna budskapet med julfirandet. Gud  kommer till människorna, inte som en rik kung utan kommer som ett hjälplöst spädbarn till en ung kvinna som är ogift och blir gravid, katastrof och skam under denna tid och en äldre man tar henne under sina vingar - en vanlig snickare...han föds inte ens inomhus utan i ett stall som är till för djur och inte för människor...och de första människorna som får beskedet är herdarna...de som stod lågt ställt till i samhällets olika statuskonstruktioner. Och sedan blir familjen tvungen att fly, Gud som människa tvingas att leva som flykting de första åren i sitt liv... Guds kärlek till oss alla - som räcker och blir över. Då Gud blir människa väljer hen att inte födas på ett slott och få leva flott och enkelt utan väljer enkelhetens boning...det människor gör för honom det gör de också för sig själva. Jag tror nog att värdshusvärden tyckte det kändes ganska skönt inom sig då han åtminstone kunde få fram ett stall till det stackars paret - han kunde hjälpa till - och det krävdes inte så stor ansträngning egentligen.

Tänk, det kan vi också göra...det går att ge julklappar i form av getter/grisar/rent vatten (skänka pengar) och lämna ett julkort där det står vad pengarna gått till (t.ex. en bild på en gris, infotext och plats för en julhälsning) via Svenska kyrkans internationella arbete. Via unicef kan du köpa högenergikakor och ge bort, ungefär på samma vis. Men vi kan inte bara göra något internationellt, vi kan också göra något här i Sverige... vi kan se våra medmänniskor och hjälpa till att ta ner prestationerna kring jul. Det handlar inte om vem som har vackrast hem, vem som är mest ledig, reser längst bort, vem som får mest klappar...det handlar om att ge kärlek!

Ge kärlek i jul!

 Bilder hämtade från http://microsoft.office.com/sv-se med rättigheter att användas fritt