Jag har turen att ha två mammor. En biologisk och en som har uppfostrat mig. Båda två älskar mig, det vet jag och det är en underbar trygghet att få bära med sig i livet.
Mamma, det är den personen jag vänder mig till då jag behöver recept på den där goda maten jag älskar att bli bjuden på då jag är hemma och hälsar på.
Mamma, det är henne jag vänder mig till när jag har märkliga utslag eller annat som jag kan behöva rådgivning till...
Mamma, det är en person jag gärna låter hjälpa mig att fundera innan jag tar de större besluten.
Mamma, det är inte alltid jag har lyssnat till henne, men med åren inser jag hur klok min mamma är.
Mamma, hon är en person som bryr sig om alla de sina i sin närhet. När mina vänner har varit hemma och hälsat på, då är de så tacksamma och förvånade över den "hotellfrukost" som bjuds och den fantastiska värmen som finns hos familjen Högberg.
Det är inte konstigt att jag är stolt och älskar min mamma, som är den bästa mamman av mammor! :D
Sen har jag en till mamma också. Hon är snäll och omtänksam, men det är inte lika lätt i relationen till henne. Att fortfarande bli sedd som ett barn, och inte som den vuxna kvinna jag är. Att alltid mötas av oro och att känna det där kravet att ringa varje lördag, det är inte alltid så lätt. Men jag är tacksam, för utan min mamma hade jag inte funnits till. Då hade jag inte haft något av det jag har idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar